Lektionsplanering Volym

Centralt innehåll
I det centrala innehållet i matematik för årskurs 1-3 står det att eleverna ska öva på att göra enkla jämförelser och uppskattningar kring matematiska storheter i enklare vardagssituationer. Genom undervisning ska eleverna ges möjlighet att uppskatta och jämföra olika volymer innan de går över till att använda sig av måttenheter. Eleverna ska få kunskap så de kan använda rätt enhet i rätt sammanhang och situation samt kunna byta ut enheter beroende på vad man vill förmedla (Skolverket, 2011, s.20). De ska få tillgång och räkna med våra måttenheter idag och de måttenheter vi mätte med förr i tiden. Med hjälp av de fyra räknesätten ska eleverna få möjlighet att omvandla olika volymenheter. Eleverna ska få träna på att förmedla matematiska resonemang och argumentera för sitt tankesätt (Skolverket, 2011, s. 63-64). I åk 4-6 kommer eleverna få träna på att resonera kring matematiskt tänkande i mer avancerade vardagssituationer och få möta metoder för att räkna ut area och omkrets vilket är användbart när de senare ska räkna ut volymen på 3D kroppar (Skolverket, 2011, 65).

Kunskapskrav
I åk 3 ska eleverna kunna:
•Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt
•Eleverna kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
•Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
•Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

Progression
I åk 1 kommer eleverna utgå från konkret material och testa sig fram till det rätta svaret (max 10 dl). I åk 2 kommer eleverna arbeta med högre tal (15-30 dl) samt med mer rimlighetsbedömning än att testa. När eleverna går i åk 3 kommer de att träna på omvandling av dl och liter samt att fokuset ligger mer på att eleverna ska utveckla sina resonemang kring sina svar. Vi har tagit inspiration från böckerna “Mattesafari 2a” och “Mattesafari 3a”.

Lektion åk 1

Syfte: Du ska träna på att jämföra och gissa hur mycket vatten olika föremål rymmer.
Mål: Att du ska använda matematiska begrepp och jämföra och gissa olika föremåls volym.

Inledning (sitter på mattan), tid: 10 min
Vi börjar med att tala om syftet och målet med lektionen (uppskrivet på tavlan innan lektionens start). Sedan tar vi reda på elevernas förkunskaper inom ämnet volym. Vi frågar eleverna om de vet vad ett decilitermått är och vad,hur och när det kan användas. Vi visar upp ett decilitermått. För att skapa referensramar för alla elever kommer vi sedan visa upp en liten låda (mindre än 1 dl) och eleverna får gissa om det rymmer en deciliter vatten i den lilla lådan, vi provar. Efter det visar vi ett vattenglas och frågar även då om det rymmer en deciliter vatten och testar även det. Eftersom vi använder begreppet rymmer i inledningen förklarar vi innebörden med ordet och skillnaden mellan rymmer och innehåller.

Genomförande, tid: 25 min
Vi delar in eleverna i par och de får sätta sig bredvid varandra. Sedan kommer vi dela ut en 5 dl flaska, ett gräddpaket (3 dl) och ett mjölkpaket till varje par. Deras uppgift är att de ska bedöma vilket föremål som rymmer mest och gissar hur många deciliter varje föremål rymmer. Vi gör en EPA med eleverna. När eleverna har fått uttrycka sina tankar i helgrupp så ber vi ett par komma upp och med ett decilitermått mäta hur många deciliter vatten flaskan rymmer. Sen får ett annat par komma upp och mäta hur många deciliter vatten gräddpaketet rymmer och till sist ett par som mäter hur många deciliter mjölkpaketet rymmer.

Vi tar fram ett litermått och håller upp det tillsammans med decilitermåttet. Vi frågar klassen “hur många deciliter rymmer en liter?” och eleverna gör en EPA. Ett par får sedan komma upp och mäta och klassen räknar gemensamt hur många deciliter som går på en liter, så alla uppmärksammar att det går 10 dl på en liter.

Avslut, tid: 10 min
Vi avslutar med att sammanfatta dagens lektion genom att visa upp deciliter och liter måtten ytterligare en gång. Vi frågar “vad har du övat på idag?” och drar namnglasspinnar för vilka som ska svara. Genom att göra det får vi reda på vad vissa elever känner att de övat på.

Lektion åk 3

Syfte: Du ska öva på att omvandla deciliter till liter.
Mål: Du ska använda matematiska begrepp och kunna förklara hur du tänker.

Inledning, tid 10 min
Läraren börjar lektionen med att fråga “hur många deciliter som går på en liter?” för att repetera och se hur väl de kan omvandla deciliter till liter. Sedan fortsätter vi att omvandla olika decilitermått till liter och deciliter, tex. 12 dl, 15 dl och 20 dl. Detta gör vi gemensamt på tavlan med hjälp namnglasspinnarna.   

Genomförande, tid 30 min
Vi kommer ha en concept cartoon (se bild). Frågan på den är “Hur många liter och deciliter är 24 deciliter?”. Det finns tre olika svarsalternativ, “jag tror det är 2 liter och 4 deciliter”, “jag tror att det är 24 liter” och en som säger “jag tror att det är 240 deciliter”. Vi gör en EPA. Under parpratet går vi runt och lyssnar på elevernas resonemang och beräkningar. Vi väljer ett par som får börja komma fram och visa för klassen, vi ställer ledande frågor för att utveckla elevernas resonemang. När de har förklarat frågar vi klassen om någon har tänkt på ett annat sätt. Fler elever får komma fram och visa om de vill.

Eleverna får ett arbetsblad med 10 övningar där de får öva på att omvandla deciliter till liter och deciliter. 

Avslut, tid: 10 min
Vi avslutar med att sammanfatta dagens lektion och frågar “vad har du övat på idag?” och drar namnglasspinnar för vilka som ska svara. Vi frågar eleverna en och en när de står på led på väg ut ur klassrummet om en omvandling från deciliter till liter och deciliter (anpassar frågan till elevernas kunskapsnivå). Om någon inte kan svara får de be om hjälp av kompisen bakom.

bild

Referens:

Falck, Pernilla; Picetti, Margareta & Elofsdotter Meijer, Siw (2011). Matte Direkt Safari 3a. Sanoma Utbildning.

Skolverket (2011, rev. 2016) Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2011) Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Fritzes

 

Annonser

Programmering på lågstadiet

Vi hade för några veckor sedan ett seminarium om programmering på lågstadiet. Vi var de första på grundlärarprogrammet som har haft seminarium om programmering på lågstadiet men det kommer bli vanligare då det kommer läggas in i den nya läroplanen, LGR 18. Det var väldigt intressant och roligt att få ta del av den kunskapen och känns väldigt rätt i tiden. Under seminariet fick vi veta varför vi kommer att ha programmering i skolan och fick även ta del av den begränsade forskningen om programmering som hittills har gjorts.

Vi fick lära oss några nya begrepp:

  • Programmering: Instruera t.ex. en maskin att utföra ett visst arbete.
  • Kod: De angivna instruktionerna som man ska utföra (kan vara pilar, bilder eller siffror som visar en typ av kod)
  • Algoritm: En instruktionslista, vi fick under seminariet utföra en dans utifrån en algoritm som läraren lagt upp i form av bilder på tavlan (bild längre ner).
  • Loop: Är en upprepning, man gör något en gång till.
  • Sekvens: En serie instruktioner som ska utföras efter varandra.
  • Bug: Något som gått eller är fel.

Vi fick veta att programmering utvecklar dessa förmågor:

  • Abstrakt tänkande
  • Kreativitet
  • Tänkande
  • Logiska resonemang, steg-för-steg
  • Problemlösningsförmåga
  • Samarbetsförmåga

Efter den teoretiska delen fick vi pröva på att programmera egna ”Blue Bots”.  Vi fick välja mellan färdiga banor där man fyllde i en färdig algoritm till den banan eller så kunde man skapa en egen bana för sin ”Blue Bot” med egna algoritmer. I slutet av lektionen fick vi skapa en dans av algoritmer till två ”Blue Bots” som skulle synkas, det visa vi upp i helklass. Några hade valt låtar till sina robotars dans vilket blev väldigt roligt.

En bok som vi fick tips om var ”Koden till digital kompetens”.

Datorprogram:

  • Kojo
  • Scratch
  • Minecraft (code.org)

Appar till surfplattor:

  • Kodable
  • BlueBot
  • BeeBot
  • Scratch Jr
  • Codea
  • LightBot
  • Pyonkee
  • Tynker
  • Hopscotch

bild 15Bild 14bild 13