Här är två av våra sagor!
RYMDUGGLAN FLUFFY:
UGGLAN UGGLIS!
Månad: november 2018
Lektion 7 Sagotema
När vi startade lektionen hittade vi ett nytt brev från Rocky! 
Överraskningen från Rocky var dadelbollar till alla eleverna. 
När vi hade mumsat på dadelbollarna så läste vi alla sagorna högt och varje grupp fick en applåd efter deras saga. Vi la alla sagorna i en låda som vi skickade till Rocky.
Vi avslutade lektionen med en diskussion i helklass ”vad har vi övat på under sagoarbetet?”.
Lektion 6 Sagotema
Jag startade den här lektionen med att tala om att vi snart kommer vara klara med våra böcker till Rocky och sa att han längtade jättemycket!
Eleverna skulle sätta fast texten på bilderna idag så jag hade skrivit ut alla sagorna så de kunde klippa och klistra. Jag valde att inte rätta texterna allt för mycket då det är roligt för eleverna att kunna se tillbaka när de har utvecklas i sitt skrivande. Det enda jag gjorde var att lägga till mellanrum och så.
När vi avslutade talade jag om att nästa lektion skulle vi läsa alla böckerna högt och skicka iväg dom till Rocky.
Lektion 5 Sagotema
Jag startade lektionen genom att vi kollade igenom två bilderböcker för att få inspiration till miljön/bakgrund i våra egna böcker. Vi pratade om vad som kan finnas i bakgrunden om man är t.ex i skogen eller i rymden.
Eleverna fick sedan planera deras bakgrunder utifrån en skissmodell med 3 rutor, om de behövde fler sidor fick de ta fler pappar.
När skisserna var klara fick de A4 papper att rita på. Jag hade även kopierat upp huvudpersonerna som eleverna fick limma in på de sidor den skulle vara på.
Samtidigt som eleverna ritade skev vi pedagoger vilken grupp och sidnummer varje bild hade.
När jag avslutade lektionen berättade jag att nästa lektion skulle vi limma fast texten på bilderna och sätta ihop böckerna.
Lektion 3&4 Sagotema
Jag började lektion 3 med att återigen prata om vem som skulle få böckerna när de var klara. Sedan gick vi genom de fem ”byggstenarna” i en saga igen (huvudperson, problem, hjälpare, lösning och avslut).
Medan eleverna skrev gick jag runt och skrev ner i en bok hur deras sagor var utformade. Så jag kunde se att de var på rätt spår och hade tänkt ut alla delarna. Jag skrev även ner vilken Ipad de använde så de skulle få samma lektionen efter för att kunna fortsätta på sagan.
När jag avslutade lektionen så talade jag om att vi kommer fortsätta att skriva sagorna nästa lektionstillfälle.
Lektion 4 startade likadant och sen fick de fortsätta med deras sagor.
Vid avslutning berättade jag att på nästa lektion ska vi börja arbeta med bilderna till böckerna.
Lektion 2 Sagotema
Jag startade lektionen med att upprepa vem vi gör böckerna till sen kollade vi på ett avsnitt av ”Sagomattan”.
Sedan delade jag upp eleverna i grupper på fyra/fem. Grupperna fick välja en huvudperson från mallar som jag hade kopierat upp och skulle sen prata ihop sig om vad deras saga ska handla om och bestämma namn på huvudperson.
De fick färglägga sin huvudperson (jag kommer kopiera upp huvudpersonen så det finns till alla sidor i deras saga). Eleverna fick även välja en hjälpare utifrån mallarna eller välja att rita hjälparen själva.
När jag avslutade lektionen talade jag om att nästa lektion ska de få börja skriva på sagan på Ipads.
Lektion 1 Sagotema
Uppstart av temaarbetet.
När eleverna kom in i klassrummet satt det ett brev på tavlan som var adresserat till klassen. Vi öppnar brevet och läser att det är ett troll ”Rocky” som önskar att vi skulle kunna skriva böcker till honom för han har inga men älskar att läsa. Vi kommer överens om att vi ska skriva några böcker till honom. Efter det läser jag en saga som heter ”Trollet Trulls”.
När sagan var slut tog jag upp de fem ”byggstenarna” i en saga utifrån Sagomattans (program på barnkanalen) koncept.
- Huvudperson
- Problem
- Hjälpare
- Lösning
- Slut
Vi analyserade sagan vi nyss läst och skrev upp det vi tyckte passade in på punkterna. När vi kände oss färdiga med punkterna så talade jag om att på nästa lektion ska vi se ett avsnitt av Sagomattan och att eleverna kommer delas in i ”bokskapargrupper”.
Inledning Temaarbete
Jag valde att kombinera svenska och bild genom att eleverna får skapa egna bilderböcker. Eleverna får lära sig hur man bygger upp en saga på ett roligt och engagerande sätt då de själva är involverade i skapande processen.
Eftersom temaarbetet är i en förskoleklass valde jag att eleverna skulle arbeta i grupper med 4–5 elever per grupp för att underlätta då inte alla elever kan skriva än. Tillsammans ska eleverna skapa en saga per grupp med hjälp från oss pedagoger. Eleverna skriver på Ipads under detta temaarbete.
Målet med temaarbetet är att eleverna skulle få förståelse för en sagans uppbyggnad.
Förmågor som eleverna ska träna på utifrån syfte i Lgr11:
- skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt
- kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften,
- skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer
Mål utifrån Lgr11s centrala innehåll:
- Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar. (Åk 1-3)
- Skapande genom lek, bild, musik, dans, drama och andra estetiska uttrycksformer. (Förskoleklass)
- Digitala verktyg och medier för kommunikation. (Förskoleklass)
Temaarbete Grovplanering
Lektion 1: Uppstart
Eleverna kommer att få ett brev av trollet ”Rocky” där det står att trollet inte har några böcker att läsa och skulle gärna vilja att vi gjorde några böcker åt honom!
Vi läser ”Trollet Trulls” högt och pratar om hur sagan är uppbyggd med huvudperson och problem, hjälpare, lösning, avslutning.
Lektion 2: En sagas uppbyggnad och huvudperson
Vi upprepar vem vi ska skriva boken till sen kollar vi ett avsnitt av ”Sagomattan”. Sedan delar vi upp eleverna i grupper på fyra/fem. Grupperna får då välja en huvudperson från mallar som vi har kopierat upp och ska sen prata ihop sig om vad deras saga ska handla om och bestämma namn på huvudperson.
De får färglägga sin huvudperson (vi kommer sedan kopiera upp huvudpersonen så det finns till alla sidor i deras saga). Eleverna får även välja en hjälpare utifrån de mallarna eller välja att rita hjälparen själva.
Lektion 3: Skriver på sagan
Vi börjar med att upprepa uppgiften igen, eleverna får bestämma problem, hjälpare, lösning och slut. Börjar skriva sagan på Ipads.
Lektion 4: Skriver på sagan
Vi börjar med att upprepa uppgiften igen, eleverna får bestämma problem, hjälpare, lösning och slut. Fortsätter att skriva sagan på Ipads.
Lektion 5: Miljö
Nu ska eleverna bestämma hur deras sagas miljö ska se ut. Vi kollar igenom två bilderböcker och tittar på bilderna för att få inspiration. De får sedan planera utifrån en skissmodell 3 rutor per A4. Sedan får de A4 papper att rita på. Vi har kopierat upp huvudpersonerna som eleverna får limma in på de sidor den ska vara på.
Lektion 6: Sammanställning av sagoböckerna
Eleverna får deras sagor utskriva och får bestämma på vilka sidor texten ska vara på och limma fast.
Lektion 7: Uppläsning av sagor
Vi läser sagorna högt tillsammans och varje grupp får en applåd efter deras saga. Vi lägger sedan alla sagor i en låda och skickar till ”Rocky”. Eleverna får sedan ett tack från Rocky och en liten present, dadelbollar. Vi avslutar lektionen med en diskussion i helklass ”vad har vi övat på under sagoarbetet?”.
Naturruta Reflektion
Reflektion:
Under dessa månader som vi har besökt våra naturrutor har vi verkligen fått se hur naturen kan förändras snabbt i de olika årstiderna. Vid de första tillfällena som vi besökte naturrutorna var det fortfarande väldigt grått och växterna hade inte kommit fram än. Men redan vid det andra besöket så blommade det förfullt då våren hade kommit med full kraft. Men efter en torr sommar såg vi att växterna vissnade fort i brist på vatten och skugga. Under våren och sommaren kunde man även se lite olika insekter i våra rutor. Under hösten fick vi se hur växterna blev brunare och gjorde sig redo för vintern och kylan.
Det vi kan känna i efterhand är att vi borde ha valt ena rutan lite närmre till bostaden då det inte blev så smidigt att ta sig till den på grund av avståndet. Men trots det har det varit intressant att se hur rutorna har förändrats under årstiderna och hur rutorna utvecklades på olika sätt utifrån den närliggande miljön.
Vi har under dokumenteringen av naturrutorna tagit hjälp av Google och Googles bildsök samt fakta från Wikipedia.
Genomförbarhet:
Vi anser att vi verkligen kan arbeta med en naturruta tillsammans med våra framtida elever då det känns genomförbart även med yngre åldrar. Man kan då ha en ruta för hela klassen som man besöker en gång per årstid för att se vilka förändringar som sker i naturen under ett år. Man konkretiserar årstiderna för eleverna för större förståelse. Genom att dokumentera naturrutan kan man även få in svenska då eleverna kan skriva om vad som skett i rutan och vad de tror kommer ske nästa gång. Vi kan även få in bild då de kan rita av något från naturrutan. Eleverna kan få i uppgift att själva ta reda på vilka olika arter som finns i naturrutan både via böcker och söka på internet.
Lgr11:
- Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
- Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
- Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
- Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.
Litteratur:
Skolverket (2011) Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.
rebecka mogård 