Lektionsplanering Volym

Centralt innehåll
I det centrala innehållet i matematik för årskurs 1-3 står det att eleverna ska öva på att göra enkla jämförelser och uppskattningar kring matematiska storheter i enklare vardagssituationer. Genom undervisning ska eleverna ges möjlighet att uppskatta och jämföra olika volymer innan de går över till att använda sig av måttenheter. Eleverna ska få kunskap så de kan använda rätt enhet i rätt sammanhang och situation samt kunna byta ut enheter beroende på vad man vill förmedla (Skolverket, 2011, s.20). De ska få tillgång och räkna med våra måttenheter idag och de måttenheter vi mätte med förr i tiden. Med hjälp av de fyra räknesätten ska eleverna få möjlighet att omvandla olika volymenheter. Eleverna ska få träna på att förmedla matematiska resonemang och argumentera för sitt tankesätt (Skolverket, 2011, s. 63-64). I åk 4-6 kommer eleverna få träna på att resonera kring matematiskt tänkande i mer avancerade vardagssituationer och få möta metoder för att räkna ut area och omkrets vilket är användbart när de senare ska räkna ut volymen på 3D kroppar (Skolverket, 2011, 65).

Kunskapskrav
I åk 3 ska eleverna kunna:
•Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt
•Eleverna kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
•Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
•Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

Progression
I åk 1 kommer eleverna utgå från konkret material och testa sig fram till det rätta svaret (max 10 dl). I åk 2 kommer eleverna arbeta med högre tal (15-30 dl) samt med mer rimlighetsbedömning än att testa. När eleverna går i åk 3 kommer de att träna på omvandling av dl och liter samt att fokuset ligger mer på att eleverna ska utveckla sina resonemang kring sina svar. Vi har tagit inspiration från böckerna “Mattesafari 2a” och “Mattesafari 3a”.

Lektion åk 1

Syfte: Du ska träna på att jämföra och gissa hur mycket vatten olika föremål rymmer.
Mål: Att du ska använda matematiska begrepp och jämföra och gissa olika föremåls volym.

Inledning (sitter på mattan), tid: 10 min
Vi börjar med att tala om syftet och målet med lektionen (uppskrivet på tavlan innan lektionens start). Sedan tar vi reda på elevernas förkunskaper inom ämnet volym. Vi frågar eleverna om de vet vad ett decilitermått är och vad,hur och när det kan användas. Vi visar upp ett decilitermått. För att skapa referensramar för alla elever kommer vi sedan visa upp en liten låda (mindre än 1 dl) och eleverna får gissa om det rymmer en deciliter vatten i den lilla lådan, vi provar. Efter det visar vi ett vattenglas och frågar även då om det rymmer en deciliter vatten och testar även det. Eftersom vi använder begreppet rymmer i inledningen förklarar vi innebörden med ordet och skillnaden mellan rymmer och innehåller.

Genomförande, tid: 25 min
Vi delar in eleverna i par och de får sätta sig bredvid varandra. Sedan kommer vi dela ut en 5 dl flaska, ett gräddpaket (3 dl) och ett mjölkpaket till varje par. Deras uppgift är att de ska bedöma vilket föremål som rymmer mest och gissar hur många deciliter varje föremål rymmer. Vi gör en EPA med eleverna. När eleverna har fått uttrycka sina tankar i helgrupp så ber vi ett par komma upp och med ett decilitermått mäta hur många deciliter vatten flaskan rymmer. Sen får ett annat par komma upp och mäta hur många deciliter vatten gräddpaketet rymmer och till sist ett par som mäter hur många deciliter mjölkpaketet rymmer.

Vi tar fram ett litermått och håller upp det tillsammans med decilitermåttet. Vi frågar klassen “hur många deciliter rymmer en liter?” och eleverna gör en EPA. Ett par får sedan komma upp och mäta och klassen räknar gemensamt hur många deciliter som går på en liter, så alla uppmärksammar att det går 10 dl på en liter.

Avslut, tid: 10 min
Vi avslutar med att sammanfatta dagens lektion genom att visa upp deciliter och liter måtten ytterligare en gång. Vi frågar “vad har du övat på idag?” och drar namnglasspinnar för vilka som ska svara. Genom att göra det får vi reda på vad vissa elever känner att de övat på.

Lektion åk 3

Syfte: Du ska öva på att omvandla deciliter till liter.
Mål: Du ska använda matematiska begrepp och kunna förklara hur du tänker.

Inledning, tid 10 min
Läraren börjar lektionen med att fråga “hur många deciliter som går på en liter?” för att repetera och se hur väl de kan omvandla deciliter till liter. Sedan fortsätter vi att omvandla olika decilitermått till liter och deciliter, tex. 12 dl, 15 dl och 20 dl. Detta gör vi gemensamt på tavlan med hjälp namnglasspinnarna.   

Genomförande, tid 30 min
Vi kommer ha en concept cartoon (se bild). Frågan på den är “Hur många liter och deciliter är 24 deciliter?”. Det finns tre olika svarsalternativ, “jag tror det är 2 liter och 4 deciliter”, “jag tror att det är 24 liter” och en som säger “jag tror att det är 240 deciliter”. Vi gör en EPA. Under parpratet går vi runt och lyssnar på elevernas resonemang och beräkningar. Vi väljer ett par som får börja komma fram och visa för klassen, vi ställer ledande frågor för att utveckla elevernas resonemang. När de har förklarat frågar vi klassen om någon har tänkt på ett annat sätt. Fler elever får komma fram och visa om de vill.

Eleverna får ett arbetsblad med 10 övningar där de får öva på att omvandla deciliter till liter och deciliter. 

Avslut, tid: 10 min
Vi avslutar med att sammanfatta dagens lektion och frågar “vad har du övat på idag?” och drar namnglasspinnar för vilka som ska svara. Vi frågar eleverna en och en när de står på led på väg ut ur klassrummet om en omvandling från deciliter till liter och deciliter (anpassar frågan till elevernas kunskapsnivå). Om någon inte kan svara får de be om hjälp av kompisen bakom.

bild

Referens:

Falck, Pernilla; Picetti, Margareta & Elofsdotter Meijer, Siw (2011). Matte Direkt Safari 3a. Sanoma Utbildning.

Skolverket (2011, rev. 2016) Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2011) Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Fritzes

 

Programmering på lågstadiet

Vi hade för några veckor sedan ett seminarium om programmering på lågstadiet. Vi var de första på grundlärarprogrammet som har haft seminarium om programmering på lågstadiet men det kommer bli vanligare då det kommer läggas in i den nya läroplanen, LGR 18. Det var väldigt intressant och roligt att få ta del av den kunskapen och känns väldigt rätt i tiden. Under seminariet fick vi veta varför vi kommer att ha programmering i skolan och fick även ta del av den begränsade forskningen om programmering som hittills har gjorts.

Vi fick lära oss några nya begrepp:

  • Programmering: Instruera t.ex. en maskin att utföra ett visst arbete.
  • Kod: De angivna instruktionerna som man ska utföra (kan vara pilar, bilder eller siffror som visar en typ av kod)
  • Algoritm: En instruktionslista, vi fick under seminariet utföra en dans utifrån en algoritm som läraren lagt upp i form av bilder på tavlan (bild längre ner).
  • Loop: Är en upprepning, man gör något en gång till.
  • Sekvens: En serie instruktioner som ska utföras efter varandra.
  • Bug: Något som gått eller är fel.

Vi fick veta att programmering utvecklar dessa förmågor:

  • Abstrakt tänkande
  • Kreativitet
  • Tänkande
  • Logiska resonemang, steg-för-steg
  • Problemlösningsförmåga
  • Samarbetsförmåga

Efter den teoretiska delen fick vi pröva på att programmera egna ”Blue Bots”.  Vi fick välja mellan färdiga banor där man fyllde i en färdig algoritm till den banan eller så kunde man skapa en egen bana för sin ”Blue Bot” med egna algoritmer. I slutet av lektionen fick vi skapa en dans av algoritmer till två ”Blue Bots” som skulle synkas, det visa vi upp i helklass. Några hade valt låtar till sina robotars dans vilket blev väldigt roligt.

En bok som vi fick tips om var ”Koden till digital kompetens”.

Datorprogram:

  • Kojo
  • Scratch
  • Minecraft (code.org)

Appar till surfplattor:

  • Kodable
  • BlueBot
  • BeeBot
  • Scratch Jr
  • Codea
  • LightBot
  • Pyonkee
  • Tynker
  • Hopscotch

bild 15Bild 14bild 13

Utematte

Våran klass tillsammans med vår lärare Anna Kahlbom hade för några veckor sedan ”utematte”. Vi fick pröva på att leka olika matematiklekar och fick massa tips och idéer av Anna. Utematte är ett roligt sätt att byta ut klassrumsmiljön för något nytt, vilket kan få eleverna att bli mer engagerade i matematikundervisningen.

Jag har tagit bilder på alla de olika lekarna och har skrivit en kort förklaring efter bilden.

bild 1

Lägg naturmaterial i handen bakom ryggen. Mingla runt och beskriv, med så många olika begrepp som möjligt, det du själv har i handen och försök hitta dina kompisar som har samma naturmaterial. Gruppindelning.
Tränar: Identifiera likheter och olikheter, grundläggande begrepp, taktila sinnet
Material: Naturföremål

Samla par i äggkartong Äggkartonger är bra för många typer av övningar där man samlar saker från naturen. Eleverna kan få olika uppdrag som handlar om- idet här fallet att bilda par- eller antal, hälften/dubbelt, bråk osv.
Tränar: Ett-till-ett principen, urskilja likheter och olikheter, föra och följa matematiska resonemang.
Material: Äggkartonger

24-leken Rolig övning med ett litet tävlingsmoment, där eleverna dessutom får röra på sig så att de håller sig varma. Anpassa uppdragskorten efter det område ni arbetar med i matematiken just nu. Samarbetsövning.
Tränar: Subitzering, addition, samarbete, valfritt matematiskt område.
Material: Kort, tärningar 7 st. vita dukar

Geometriuppdrag med tärningar Varje grupp får en lapp där det står 6 olika uppdrag. Till övningen hör två olika tärningar. Varje grupp slår båda tärningarna samtidigt, sedan läser de på lappen vad de ska göra. Om de t ex får en 2:a och en kvadrat, ska de forma den figuren med naturmaterial. Till övningen kan grupperna ha en tabell som de fyller i för att hålla redan på vilka övningar de gjort.
Tränar: Geometriska former
Material: Uppdrag med protokoll( finns färdiga att kopiera i Lära in matematik ute 2), 2 tärningar/grupp varav den ena tärningen i paret ska ha 6 olika geometriska former på sig

Samla färger Korten finns i boken Leka och Lära matematik ute i förskolan. Naturen är full av färger och nyanser, det gäller bara att skärpa sina sinnen för att se dem. Eleverna får ett antal färgkort och får i uppdrag att samla ett föremål från naturen till varje färg – att bilda par. När de hittat sina färger får de i uppdrag att sortera färgerna på ett sätt de tycker passar. De andra eleverna kan gissa varandras kriterier för sorteringen.
Tränar: Sortering, seriering (att ordna något i en speciell logisk följd), färger/nyanser, ett-till-ett principen (parbildning).
Material: Färgkort, vita vaxdukar

bild 12

Tallinjen på en vaxduk Tallinjen anpassas efter barngruppen, vi använde en tallinje mellan 1-12. Slå två tärningar –addera talen som tärningarna visar, hämta så många naturföremål som summan blir.  Lägg summan på tallinjen.
Tränar: Subitizering (Spontan antalsuppfattning, att man ser att fem prickar på tärningen är 5 utan att räkna), talens relationer till varandra (närmast före, närmast efter osv), koppla antal till talsymbolen, abstraktionsprincipen (t ex 1 ko+1sten+1bil+1träd=4 precis som 4 kottar också är 4)
Material: 2 tärningar/grupp, 1 vaxdukstallinje/grupp

BOM Musik 8b- Reflektion

Idag höll jag och Isabelle i en kort lektion och vi hade valt en musikalisk aktivitet som var en variant av ”Så ska det låta”. Vi kände att det gick bra, deltagarna verkade uppskatta aktiviteten. Men vi kände att våra val av bilder till aktiviteten var lite för lätta för oss vuxna, bilderna var mer anpassade för elever i lågstadiet. Det var även lite svårt att höra deltagarna när de hade kommit på en sång och gjorde ljud på sina instrument så det får där får man ändra lite så det fungerar bättre. Tidsmässigt kände vi att det passade till den korta tid vi hade på oss och vi hann med det vi ville göra.

BOM Bild 7c- Hållbar utveckling, filmreflektion och bilduppgift.

Filmreflektion:
Jag tycker att det här filmprojektet har gett många positiva lärdomar, det har varit kul att lära sig göra stop motion filmer med hjälp av de olika apparna, iMotion, GreenScreen, GarageBand och iMovie, vi fick använda oss av i filmskapandet. Apparna har vart roliga att prova på och det känns väldigt bra att ha kunskap om dessa appar när jag kommer ut i yrkeslivet. Jag känner att spela in filmer i stop motion är något jag gärna kommer introducera i min framtida klass.

Det var roligt och lärorikt att spela in filmerna men det var pilligt och krävande så det krävs tålamod. Därför tänker jag att det är viktigt när jag ska använda detta i min klass att eleverna inte har tidspress när de ska spela in filmerna då det kan bidra till dålig stämning och sämre tålamod.

Bilduppgift:
En bilduppgift som jag skulle göra i mitt klassrum med temat ”Hållbar utveckling” är att eleverna får skapa ”Skrot teater”.

Eleverna får i uppdrag att ta med sig återvinnings material hemifrån tex. en schampoflaska, tom juicekartong eller glasburk. De ska skapa teaterdockor utav återvinnings materialet. Eleverna får själva bestämma vad teaterdockan ska föreställa och välja fritt hur de väljer att ska skapa den. Tillsammans skapar vi sedan en dockteater scen av återvunnen kartong och eleverna delas in i grupper för att skapa en pjäs med sina handgjorda karaktärer.

Eleverna får sedan spela in sina pjäser en grupp i taget på scenen med iMovie.

Lektionen efter de har spelat in sina pjäser har vi filmpremiär!

Efter premiären får eleverna dela med sig om sina tankar runt varför de tror att vi använde återvinningsmaterial som teaterdockor istället för att köpa riktiga teaterdockor. Vilka fördelar det finns med att använda återvinningsmaterial. Även om att skillnaderna i pris jämfört med nya teaterdockor vilket leder oss till att alla barn inte har råd med nya dockor så därför kan skapande från återvinningsmaterial bidra till hållbar utveckling både för ban och för miljön.

Genom denna uppgift får eleverna möjlighet att delta aktivt i arbetet för hållbar utveckling, de får en förståelse för hållbar utveckling både på ett naturvetenskapligt plan och på ett ekonomiskt plan. Som Björneloo säger ”Miljöundervisning är inte bara naturvetenskap utan måste innehålla element från ekonomi, kultur, historia, politik osv.” (Björneloo, 2011, sid. 44)

BOM bild 9A- Sol och måne i varma och kalla färger

Länk: http://arteascuola.com/2015/04/sun-and-moon-in-warm-and-cool-colors/

Tidsomfattning: Tre 45-minuters lektioner.

Årskurs: 3.

Mål:
-Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för- och bakgrund (Lgr11, sid. 29).
-Teckning, måleri, modellering och konstruktion (Lgr11, sid.29).

Konkretiserade mål:
-Veta vilka som är varma färger och vilka som är kalla färger i färgcirkeln.
-Använda sig av olika färger och metoder för att få liv i sin bild (blyertspenna, akrylfärg, färgpennor och turspenna).

Undervisning:
Lektion 1: Visa och diskutera färgcirkeln, visa vilka färger som är varma och vilka som är kalla. Eleverna får blanda färgerna för att skapa en färgcirkel utifrån en mall. Denna färgcirkel ska eleverna sedan använda sig av i uppgiften.

Lektion 2: Vi börjar lektionen med att presentera uppgiften och visa några exempel. Eleverna får varsitt vitt tjockt A4 papper. De ska börja med att skissa med blyertspenna en stor cirkel i mitten av pappret. Sedan ska de skissa ett sträck mitt på pappret, ena sidan ska vara en halv sol med varma färger och andra ska vara en halv måne med kalla färger. Efter det ska de skissa hur de vill ha bakgrunden, kanske randigt eller vågigt mönster eller enfärgat. Innan vi börjar måla ska eleverna även skissa ögon, mun och näsa på sin sol och måne. När de är klara med det får de börja måla med akrylfärg. Nu ska de använda sin färgcirkel för att se vilka färger de vill använda och vilka som är kalla och varma.

Lektion 3: Nu har akrylfärgen torkat och eleverna ska nu få dekorera bilden med mönster genom att använda färgpennor även nu med varma färger på ena sidan och kalla färger på andra. Sedan ska eleverna fylla i sina blyertsskissningar med turspenna för att skapa starkare konturer i bilden.

Bedömning:
Jag skulle bedöma huruvida barnen är aktiva och deltar i skapandet, använder de alla metoderna för att skapa sin bild? Jag skulle även bedöma hur de använder sig av de varma och kalla färgerna.

Genomförbarhet:
Jag anser att det här är genomförbart med en helklass så länge introduktionen har vart tydlig och alla eleverna har medverkat vid alla tre tillfällen. Har någon missat en lektion får jag instruera den eleven enskilt så resten av klassen kan fortsätta med sitt.

Tillämpning:
Eleverna visar sina kunskaper om färgcirkeln genom att genomföra detta. Eftersom ett av de konkreta målen var kunskap om de varma och kalla färgerna i färgcirkeln så har de uppnått målet om de har färdigställt sin bild. Alla elever har möjlighet att genomföra detta eftersom de får själva bestämma hur avancerad de vill göra sin bild.

Källor: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

BOM Musik 9- Länksamling

http://www.lektion.se/ – en bra hemsida att söka på för olika lektions idéer.

https://musikenikroppen.wordpress.com/ – en musiklärarens blogg, bra för inspiration

http://www.kidswithintegrity.com/s-nger-r-d-gul-vit-svart – bra hemsida med fokus på jämställdhet och likabehandling genom musik

https://www.spotify.com/se/ – där kan man hitta de flesta av världens låtar

Appar:

”Garageband” – kul app att träna på att skapa musik

”Tiny Piano” – kan vara bra att ha om man inte har små keyboards till alla elever, som ett keyboard på Ipaden

https://www.youtube.com/ – även här kan man hitta de flesta av världens låtar samt lära sig rörelser eller liknande. Även bra att visa när man ska lära sig ackord t.ex:

BOM bild 5A- Auskultation

När vi kommer till Bror Hjorts hus är eleverna och pedagogerna redan inne, de har ätit lunch där och är nu redo att gå på konstvandringen. Eleverna är lite otåliga och har svårt att sitta still och vara tysta. Konstpedagogerna som ska hålla i vandringen ställer sig framför elevgruppen men säger inte till att eleverna ska vara tysta utan väntar in eleverna. Stämningen blir lugnare och eleverna lyssnar uppmärksamt. Elevgruppen delas upp och det blir sju barn i varje grupp med en konstpedagog och en pedagog.

Vandringen börjar med att eleverna får sitta i en ring på golvet i Bror Hjorts vardagsrum med konstpedagogen. När alla sitter ställer konstpedagogen frågor till barnen om Bror Hjort och konsten i vardagsrummet. Konstpedagogen är noga med att eleverna inte talar i mun på varandra och hon visar med hela handen vems tur det är att tala. Sedan visar konstpedagogen olika skulpturer som Bror Hjort har gjort och mer om Bror Hjorts bakgrund.

Efter det delar konstpedagogen ut utklippta former och ber eleverna säga deras ”namn”. Varje elev får två former. Då får eleverna ställa sig upp och kolla på den första tavlan, eleverna ska se om någon av deras former passar in i tavlan. Detta är ett sätt att använda estetiska lärprocesser för att stötta upp lärande av andra kunskaper, i detta fall de geometriska formerna (Bendroth Karlsson, Karlsson Häikiö, 2014, s.35). Konstpedagogen låter eleverna tänka efter själva en stund sedan hjälper hon till. Vi går runt till flera tavlor i vardagsrummet och sedan ett till rum och alla eleverna hittar sina former på olika tavlor tillslut. Det är väldigt lättsam stämning i gruppen och eleverna är fokuserade och medverkar gärna i samtal om tavlorna. Konstpedagogen talar glatt och tydligt, det märks att hon uppskattar sitt arbete.

När alla elevernas former är hittade sätter eleverna sig ned i en halv cirkel på golvet igen och konstpedagogen sätter sig framför dem. Då börjar konstpedagogen tala om att färger kan ha olika nyanser, hon använder sig av att jämföra den blåa nyansen på några av elevernas byxor för större förståelse. Eleverna uppskattar det och börjar diskutera färgerna på flera av deras klädesplagg. Sedan tar konstpedagogen upp att det finns varma och kalla färger, eleverna får illustrera med kroppen om de uppfattar färgen som varm eller kall.

Sedan går vi ner till ett skaparrum där eleverna ska få skapa egna bilder utifrån de former de fick tidigare. Innan de får börja göra sina bilder går konstpedagogen igenom hur de ska göra och hon gör en egen bild där eleverna får bidra med sina egna tankar. Hon målar det som eleverna föreslår och visar då att det inte finns något rätt eller fel. Efter det ställer konstpedagogen öppna frågor om färgblandningar och förklarar hur man ska använda vattenfärg på bäst sätt. Sedan får eleverna börja med sina egna bilder.

När eleverna är klara med sina bilder sätter de sig igen i en ring och får var och en presentera vad sin bild föreställer och hur de använt sin form. Genom hela besöket har konstpedagogen agerat som samtalsledare och det gör hon även nu, ställer ledande frågor och berömmer allas bilder.

Första samlingen:
konst10

Går runt  och talar och tittar på konsten samt letar efter sina former:

Andra samlingen, eleverna illustrerar en kall färg med kroppen:
konst5

Samling nere i skaparrummet:
konst6

Eleverna sitter och målar & en bild som en flicka målade där hon använde sin form (cirkel) som ett halsband:

Sista samlingen där de fick presentera sin bild och förklara hur de använde sin form medan konstpedagogen höll på bilden:
konst9

Bendroth Karlsson, Marie, Karlsson Häikiö, Tarja, Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv, 1. uppl, Lund, 2014

BOM bild 8- Lerdröm

lerdrom

Våran lerdröm eller snarare lermardröm är ett helvete med en vakt, två döda personer och fyra gravstenar. Vi valde att göra en mardröm då vi alla kom på fler läskiga idéer än trevliga.

Vi har använt oss av vit brännande stengodslera är vi gjorde våra figurer. För att sätta ihop bitarna använde oss av ”slickers” vilket är lera blandat med lite vatten som blir som lim.

När vi skulle skapa drömmen delade vi upp vad varje person i arbetslaget skulle göra, jag gjorde de två gubbarna. Jag började med att rulla ihop huvudena och kropparna sedan gjorde jag benen och satte fast de på kroppen med ”slickers”. Sedan ristade jag in uttrycken i ansiktet med  en kniv och satte sen fast huvudet på kroppen.

Vi använde färgade papper som bakgrund för att skapa mer känsla i bilden.